Varför behövs demokrati?

Just nu faller demokratin världen över enligt flera mått [1]. Varför är det ett problem? Vad beror det på? Och vad kan vi göra för att vända utvecklingen? 

Varför behövs demokrati?
Demokrati kan betraktas som både ett självändamål och ett medel. En demokratisk process där alla är inkluderade och har möjlighet att delta är ett mål i sig, det är en process som innebär respekt för allas lika värde och rätt till inflytande över sitt liv, oavsett vilka alternativ som sedan väljs och vad konsekvenserna av dessa blir.

Demokrati är också ett medel för att fatta så bra beslut som möjligt. Det finns omfattande empiriska belägg för att mer demokratiska organisationer och samhällen fattar beslut som i det långa loppet är bättre för medborgarnas välfärd.

Mänskligheten står idag inför ett antal avgörande utmaningar. Vi måste lösa den global uppvärmning, förhindra ekonomiska kollapser, undvika krig och skapa fred i världen. För det krävs mer demokrati. Studier visar att mer demokratiska organisationer har flera fördelar:

  • Smartare och bättre beslut. Historiskt har det visat sig att mer demokratiskt styrda organisationer och länder fattat smartare beslut. Genom att tillvarata allas kollektiva intelligens, diskutera med högt i tak och låta majoriteten bestämma fattar man ofta mer välgrundade, genomtänkta och långsiktiga beslut. [2]
  • Motverkar korruption. Ju mer demokratiskt styrelseskick, desto svårare blir det för en maktelit att tillskansa sig fördelar och resurser på bekostnad av det stora flertalet. Det gäller allt från små organisationer till större företag och länder. [3]
  • Medbestämmande har ett värde för deltagarna. Att vara med och påverka och känna att man styr tillsammans gör deltagarna mer tillfredsställda, glada och nöjda. [4]

Samtidigt som världen behöver mer demokrati minskar demokratin globalt. Det finns flera faktorer som ligger bakom det: 

  • Diktaturer är mer aggressiva i att försöka sprida sig till nya områden.
  • Diktaturer har en fördel genom att vara mer effektiva och handlingskraftiga.
  • Dagens representativa demokratier har blivit mindre demokratiska enligt Dahls demokratikriterier.  

Så räddar vi demokratin


Demokratin världen över är på tillbakagång. Vad kan vi göra tillsammans för att vända denna utveckling? Hur kan vi öka graden av demokrati i mänskliga grupper och samhällen? Läs mer om olika former av demokrati och för- samt nackdelar med de olika alternativen.


Referenser

[1] V-Dem report 2021. https://v-dem.net/democracy_reports.html

[2] Redan Aristoteles noterade att demokrati ledde till bättre beslut, han konstaterar att: "Flertalet, av vilka individerna var och en för sig inte är redbara män, kan ändå vara bättre om de förenas, inte som individer men som grupp, liksom knytkalas är bättre än de bjudningar som bekostas av en enda man. Var och en av de många har nämligen sitt mått av dygd och klokhet. Om de samlas blir massan som en enda människa, men många händer och fötter och många sinnen, och sålunda även med mycket moral och förstånd." (Aristoteles, Politiken, s. 175) John Stuart Mill konstaterar också i den klassiska texten Om friheten att fritt utbyte av tankar och idéer där argument och åsikter får tävla mot varandra ökar sannolikheten att de bästa argumenten ska vinna. Även Rousseau hade liknande tankar om folkviljans pålitlighet. Niclas Condorcet har formulerat argumentet mer formellt matematiskt i sitt kända juryteorem. Under antagandet att alla deltagare har något bättre sannolikhet att komma fram till det korrekta svaret än slumpen och att varje deltagare kommer fram till sitt resultat oberoende av varandra, då är sannolikheten större att majoriteten har rätt ju fler deltagare som röstar. Dessa teoretiska argument kan även kompletteras med empirisk evidens [Fler källor kommer så småningom...]

[3] Bueno de Mesquita, Bruce, et al. (2003). The Logic of Political Survival. 

[4]

Redo för en global demokratirevolution?

All förändring börjar med dig! 

>