Demokrati är något de flesta tar för givet och som de flesta verkar eniga om är något positivt. Men vad är egentligen demokrati? För att kunna fråga sig hur det står till med demokratin i Sverige och världen, ställa frågor om demokratins önskvärdhet och fundera över hur demokratin kan förbättras är det viktigt att starta med en tydlig definition av demokrati.
Vi definierar demokrati som ett ideal för hur kollektiv (dvs. mänskliga grupper, företag, ideella föreningar eller länder) kan fatta beslut tillsammans. Enligt vår definition, som är inspirerad av den kända demokratiteoretikern Robert Dahl[1], kan en beslutsprocess vara mer eller mindre demokratisk beroende på hur väl beslutsprocessen uppfyller följande demokratikriterier:
- Politisk jämlikhet. Beslutsprocessen utgår från alla människors lika värde och behandlar därmed alla som politiska jämlikar. Det innebär att allas röster ska vägas lika, dvs. på samma sätt. Det finns dock olika skalor man kan använda för att väga röster på. Den vanligaste skalan är att räkna antal individer och låta det förslag vinna med stöd av flest individer. Men röster kan också vägas baserat på styrkan i deltagarnas preferenser, hur deltagarens intressen påverkas av beslutet eller efter deltagarnas geografiska närhet till platsen som berörs av beslutet. Samtliga dessa metoder är förenliga med idén om politisk jämlikhet. Det är inte mer eller mindre demokratiskt att välja den ena skalan framför den andra, men däremot kan besluten ha bättre eller sämre effekter för det stora flertalet beroende på vilken skala som används.
- Effektivt deltagande. Alla deltagare ska ha samma möjlighet att lägga förslag och argument som andra läser, tar del av och diskuterar. Alla deltagare måste också ha samma möjligheter att avlägga sin röst utan otillbörlig påverkan.
- Upplyst förståelse. Alla deltagare ska ha lika tillgång till opartisk information, oberoende fakta och bästa möjliga analyser och förutsägelser om de alternativ som röstas om. Deltagarna ska också ha lika och effektiva möjligheter att förstå beslutsprocessens steg samt förstå konsekvenserna av vilken beslutsmetod som används.
- Agenda kontroll. Alla deltagare ska ha samma möjligheter att bestämma om, hur och när frågor ska tas upp för beslut, samt välja beslutsordning och omröstningsmetod.
- Bredast möjliga inkludering av berörda deltagare. Demokratiska beslut förutsätter att alla myndiga personer som berörs av beslutet inkluderas i beslutsprocessen. I ett land innebär det t.ex. att alla vuxna personer som bor i och lyder under ett lands lagstiftning inkluderas i beslutsprocessen.
En beslutsprocess kan betraktas som demokratisk om den uppfyller ovanstående villkor. I praktiken är det dock väldigt svårt att uppfylla alla kriterier helt och fullt. De flesta organisationers och länders beslutsprocesser uppfyller bara kriterierna delvis. De styrelseskick som existerar idag kan därför bara sägas vara delvis demokratiska, de kan placeras in på en glidande skala mellan 0 % och 100 % demokrati.
Men vad är då poängen med demokrati? Varför bör företag, organisationer och länder använda sig av demokrati som metod för att fatta gemensamma beslut?
Referenser
[1] Robert A Dahl (1999). Demokrati och dess antagonister