Kvadratisk röstning

Kvadratisk röstning gör det möjligt för minoriteter med starka preferenser att uttrycka dessa på ett balanserat sätt till kostnaden av minskat inflytande i andra frågor.


Kvadratisk röstning


Kvadratisk röstning innebär att varje deltagare får exempelvis N antal röstkrediter, sedan får de "köpa" så många röster de vill på olika alternativ. Kostnaden för att köpa flera röster ökar kvadratiskt: 1 röst kostar 1 kredit, 2 röster 4 krediter och 10 röster 100 krediter. Metoden har visat sig framgångsrik i upprepade empiriska experiment. Den uppmuntrar deltagarna att vara ärliga, göra väl avvägda prioriteringar mellan olika alternativ och samarbeta.

För att förstå varför kvadratisk röstning ofta är bättre kan vi jämföra med andra metoder:


1. Majoritetsregeln

Majoritetsregeln innebär att det förslag som stöds av 51 % av deltagarna vinner. Det är ofta en bra metod, men kan innebära risk för "majoritetens tyranni" där 51 % bestämmer i frågor som egentligen inte berör dem själva men som har mycket stor betydelse för övriga 49 %. Detta brukar kallas problemet med "majoritetens tyranni" över minoriteter.

Majoritetsregeln kan innebära att många frågor kommer avgöras av en indifferent minoritet, dvs av folk som inte bryr sig men röstar ändå. I exemplet nedan föredrar 45 % hundar och 45 % katter, de som avgör omröstningen är de 10 % i mitten som egentligen inte bryr sig om frågan: 

När de som bryr sig allra minst får bestämma kan resultatet bli sämre för alla än om besluten fattats genom någon annan metod. Finns då något sätt att fatta beslut på där de som bryr sig eller påverkas mest också kan få mer att säga till om? 

2. Rankning

Ett sätt att undvika problemet med den oengagerade majoritetens tyranni är att låta deltagarna ranka sina preferenser. Antingen i en rangordnad lista eller på en viktad skala efter styrkan i deras preferenser. Sedan vinner det förslag som har starkast stöd av flest. Det innebär att ett förslag eller en kandidat som inte är majoritetens förstahandsval kan vinna ändå, om förslaget eller kandidaten stöds av tillräckligt många.

Problemet med olika former av ranking är att det inte uppmuntrar deltagarna att vara ärliga när de uttrycker sina preferenser:


  • Om det är frivilligt att ranka är det mest strategiskt att bara rösta på sitt förstahandsval, så man inte gynnar andra alternativ.
  • Vid ranking där det är obligatoriskt att välja ett andrahands, tredjehandsval osv. är det mest strategiskt att ranka alternativ ingen gillar direkt efter sitt förstahandsval.

  • Vid viktad ranking är det mest strategiskt att lägga all vikt på sitt förstahandsval och ingenting på andra alternativ, på så vis stärks förstahandsalternativet upp mest i relation till övriga alternativ.


Om deltagarna inte är ärliga utan strategi-röstar kan rankning innebära att beslut fattas som är suboptimala för alla, beslut som ingen egentligen vill se. Därför har olika former av ranking inte blivit en så populära beslutsmetod.

3. auktioner

Auktioner kan användas för att fatta beslut genom att deltagarna får bjuda på olika alternativ. Fördelen är att deltagarna då kan uttrycka styrkan på sina preferenser genom att bjuda olika mycket vilket balanseras mot hur viktig frågan är för andra. Metoden har dock avgörande problem. Det finns risk att vi får en plutokrati där ett fåtal rika med störst resurser att betala får igenom sina alternativ och bestämmer allt. Det problemet kan dock åtgärdas delvis genom att alla får starta med lika många röst-krediter, men det hjälper inte helt. 

Även om alla startar med samma mängd röst-krediter kan minoriteter med starka och udda preferenser spara alla sina röst-krediter och satsa allting på sina hjärtefrågor där de får oproportionerligt mycket inflytande. Risken blir att avvikande starka minoritets-preferenser kommer dominera i alla frågor som fattas beslut om, vilket gör att den stora majoriteten bli missnöjd med i stort sett alla beslut som fattas. Vi riskerar här att få en ännu värre situation än med majoritetsregeln: "minoritetens tyranni".

Finns det då något bättre sätt att ge deltagarna incitament att på ett seriöst sätt ta ställning till alla förslag som ligger på bordet och göra väl avvägda prioriteringar mellan dessa?

4. kvadratisk röstning

Kvadratisk röstning kombinerar majoritetsregeln med ranking och auktioner och tar på så vis det bästa från alla beslutsregler, samtidigt som nackdelarna undviks:

  • Precis som i auktioner kan de väljare som inte bryr sig dra tillbaka sina röst-krediter från ointressanta frågor och istället rösta i frågor där de har större kunskap, intresse och verkligen bryr sig. Vi undviker därmed majoritetsregelns problem med majoritetens tyranni.

  • Precis som med majoritetsregeln så har majoritetsuppfattningen störst vikt, uttrycker en bred majoritet en viss uppfattning så kan inte en liten minoritet köra över det, eftersom det skulle vara för dyrt med den kvadratiskt ökande kostnad för udda utstickande preferenser. Vi undviker därmed problemet med minoritetens tyranni.

  • Precis som i rankning kan väljare uttrycka nyanserat hur mycket bättre vissa alternativ är än andra. Men eftersom kostnaden är hög för extrema preferenser får den som sätter sig in i alla alternativ och ärligt samt nyanserat sprider sina röster på alternativ den faktiskt värderar en starkare påverkan i sina preferensers riktning än den som är oärlig eller bara spenderar alla krediter på sitt favorit-alternativ. Vi undviker därmed problemet med rankning: icke-genuina strategi-röster.


Att kvadratisk röstning fungera på detta sätt stöds också av empirisk forskning, läs mer nedan. Däremot återstår en hel del öppna frågor att svara på om i vilka sammanhang kvadratisk röstning fungerar bäst, för vilka typer av organisationer och beslut kvadratisk röstning är optimalt samt om just den kvadratiska funktionen innebär en optimal avvägning mellan majoritetsregeln och att ge individuella preferenser vikt. Detta är forskningsfrågor vi gärna vill undersöka empiriskt. 

Kvadratisk röstning resulterar i nyanserade prioriteringsscheman snarare än polariserande resultat där vinnaren tar allt.



Kvadratisk röstning i Colorado

År 2018 började underhuset i Colorado att använda kvadratisk röstning. Tidigare fick varje representant 15 röster att lägga på de 15 lagförslag som de ansåg förtjänade finansiering. Den processen genererade vad representant Chris Hansen kallade en "stor klump" av lagförslag med ungefär samma antal röster. Det blev då svårt att prioritera och välja vad man skulle satsa på

Kvadratisk röstning genererade däremot en tydligt ordnad lista som visar vilka lagförslag som har mest stöd och hur brant stödet minskar när man går nedåt i listan:

På så vis kunde Colorados delstatsrepresentanter fatta klokare beslut och prioritera en lång lista med utgiftsförslag. Så snart ett beslut ska fattas som innefattar prioriteringar är denna typ av prioriteringskurva mycket önskvärd. Kvadratisk röstning skulle på så vis radikalt kunna förbättra organisationer, företag och myndigheters beslutsfattande.

Läs mer forskning om kvadratisk röstning:

Vi samarbetar med RxC när det gäller kvadratisk röstning, RxC har därutöver en rad andra idéer med rötter i en libertariansk tradition. Föreningen för digital demokrati är partipolitiskt och ideologiskt oberoende, vi är inte anhängare av några särskilda ismer. 

Redo för en global demokratirevolution?

All förändring börjar med dig! 

>