Forskare och studenter

Vi söker samarbete med dig som är student eller forskare och är nyfiken på att forska om demokrati, gräsrotsrörelser, ekonomisk demokrati och kollektivt beslutsfattande. Vi testar ständigt nya hypoteser, samlar in anonymiserad användardata och förbättrar våra demokrativerktyg i samarbete med intresserade studenter, forskare och våra partners som använder Flowback. Vi är intresserade av både empiriska studier på vår existerande data, design av nya studier som kan testas genom nya funktioner på Flowback samt teoretiska utredningar och kvalitativa studier av demokratisk organisering. På denna sina finns en översikt av frågor, hypoteser och resonemang vi gärna ser att det forskas mer på: 

1. Demokratisk deliberation - hur kan vi stödja ett upplyst och gott samtal?


1.1 Kunskap & sanning

  • Var och hur fungerar prediction markets bäst? Kan prediction-markets användas för att hjälpa organisationer att fatta bättre beslut?
  • Kan prediction-markets användas för att minska fakta-resistensen i samhället och minska utbredningen av konspirationsteorier kring centrala politiska beslut? 

1.2 Argumentationsanalys

  • Hur kan digitala metoder för argumentationsanalys utformas och integreras i ett demokrati-forum för att hjälpa deltagare att strukturera upp och bedöma rimligheten i för- och motargument?

1.3 Samarbete på nätet

  • Hur kan ett smart system för deliberation byggas som underlättar för deltagarna att föra en konstruktiv diskussion, utforska gemensamma värderingar, hitta kompromisser och nå enighet istället för att fastna i debatter om vad de är oeniga om?


2. Demokratisk beslutsmetoder - hur ska röster vägas samman?


2.1 Representativ demokrati

  • Vilka för- och nackdelar finns med dagens representativa system för demokratiskt beslutsfattande? Vilka är de mest avgörande problemen som behöver lösas? 

2.2 Delegativ demokrati

  • Var och hur fungerar delegering optimalt? Hur påverkas resultat och funktionssätt när storleken på en organisations skalas upp? Vilka för och nackdelar finns med delegering i små och stora organisationer?
  • Kan delegering användas för att styra hela länder? Vilka för- och nackdelar skulle finnas med ett sådant system?
  • Vilka former av meta-delegering bör tillåtas? Hur hanteras delegerings-cykler på optimalt sätt?
  • Bör delegering till grupper tillåtas? Ett problem med delegativ demokrati kan vara att det inte uppmuntrar till partistrukturer och samarbete mellan delegater i tillräcklig grad. Ett sätt att åtgärda det kunde vara att låta grupper ställa upp som delegater. En grupp kunde antingen ha enad linje i frågor eller också tillhandahålla en lista med delegater som tycker som dem som som deltagarna kan "kopiera". Det innebär att en deltagare som delegerat till grupp X i praktiken delegerar genom att sprida ut sin röst och lägga t.ex. 20 % vikt vid person A, 30 % vid person B, 50 % vid person C osv. Vilka varianter av delegering till grupper finns och vilka är optimala?
  • Vore kvadratisk delegering önskvärt? Anta att förslaget med grupper ovan inte skulle fungera tillräckligt bra och att vi var på jakt efter något sätt att (1) uppmuntra att läsa på om fler kandidater och deras positioner och på så viss göra mer informerade delegeringar (2) Uppmuntra att delegera till ett kluster av alla delegater som tycker ungefär samma sak, vilket ger delegaterna incitament att samarbeta och framhäva gemensamt på t.ex. en hemsida t.ex. att de tycker lika och vilka de är. En lösning vore meta-delegering i kombination med slutgiltig kvadratisk delegering. Det ger incitament att sprida sin slutgiltiga delegering till så många delegater som möjligt som delar ens åsikter. För den som inte orkar läsa på själv kan man meta-delegera researchen för att maximera sitt inflytande till exempelvis "gröna partiet" som tagit fram en lista på samtliga gröna delegater som tycker som dem. Det innebär att man i slutändan delegerar till bredast tänkbara grupp som stödjer den "gröna politik" man vill se. Vilka för- och nackdelar finns med kvadratisk delegering? Finns risk att starka grupper med mycket tid och resurser tar över? Finns risk att kvadratisk delegering leder till att udda minoritets-åsikter isoleras? Kan man hitta en lämplig vikt för kvadratisk delegering (^2 kanske inte är optimalt) som inte leder till att minoriteter förlorar för mycket påverkan men ändå skapar tillräckliga incitament för val-samarbeten?

2.3 Auktioner

  • Hur kan olika typer av auktioner användas för att samla in rikare information om deltagarnas preferenser? Vilka möjliga typer av auktionsförfaranden finns som kunde användas för att underlätta beslutsfattande?

2.4 Rankning

  • Vad är för- och nackdelarna med att tillämpa omröstningsregler för rankning? Vilka empiriska studier finns? 

2.4 Kvadratisk röstning

  • Är kvadratisk röstning det optimala sättet att ta hänsyn till styrkan på deltagarnas preferenser? Finns andra funktioner, exempelvis ^1,5 eller ^2,5 som skulle vara bättre?
  • Genomför fler empiriska studier där kvadratisk röstning testas för specifika ändamål. 


2.5 Röstinkomst

Ett möjligt system för att styra en organisation vore att ge alla användare X poäng per dag eller per ny omröstning i röstinkomst som sedan kan spenderas eller sparas. Röstkrediterna kan sedan förfalla om de inte används inom Y dagar. Det kunde finnas ett antal motiv till ett sådant system:

  • Röstinkomst kunde ge deltagarna incitament att prioritera långsiktigt mellan olika alternativ över tid, de kunde avstå från att rösta i oviktiga frågor och prioritera röstning i frågor de anser vara viktiga.
  • Röstinkomst gör det möjligt att ge och ta: få mer inflytande vid ett visst tillfälle på bekostnad av lägre inflytande senare. Denna princip följs ofta i kompromisser i verkliga livet och kunde användas för kompromisser på större nivå även i en organisation.
  • Genom att reglera hastigheten med vilken röstinkomsten förfaller kunde en balans hittas mellan höga incitamenten att spara av strategiska skäl till framtiden för att få stor påverkan då till höga incitament att engagera sig aktivt och vara med och påverka här och nu för att röstkrediterna annars förfaller.
  • Kvadratisk röstning där alla startar med X röstkrediter fungerar bara om man har flera alternativ att prioritera mellan. Om man istället betalade med röstkrediter från en plånbok kunde man få fördelarna med kvadratisk röstning även vid omröstningar i enstaka frågor.

Alla system med röstinkomst har dock följande problem, låt oss definiera:

Oförutsägbarhet: användare vet inte exakt vilka förslag som kommer upp. 
Effektivitet: inget annat system fyller samma funktioner som använder mindre tid och eller längd av algoritmen.
Flexibilitet: att kunna få in ny information under en tidsperiod för att kunna hantera kriser.
Unikhet av förslag: det finns inget överlapp mellan några förslag över en tidsperiod.

Ett röstinkomstsystem över en tidsperiod där förslagen är förutsägbara är alltid mindre effektivt än att ha en proportionell omröstning med alla förslagen för hela perioden (eftersom att alla redan vet vad som kommer läggas upp).

Ett röstinkomstsystem över en tidsperiod där där alla förslag är unika kan inte samtidigt var flexibelt. Ska ny information kunna tas hänsyn till måste samma fråga kunna tas upp igen, vilket innebär att varje nytt förslag inte är unikt.

Ett röstinkomstsystem över en tidsperiod som har oförutsägbarhet (och därmed är effektivt - vilket är önskvärt) och som inte har unikhet av förslag (och därmed är flexibelt - vilket är önskvärt) kan leda till att det blir en wait off mellan grupper om ett givet förslag dvs att grupp 1 väntar på att grupp 2 ska spendera sina poäng så att de kan ändra tillbaka förslaget direkt. Det finnas alltså inget effektivt och flexibelt röstinkomstsystem utan risk för wait-off. Forskningsfrågor:

  • Hur stor är risken för wait-off i praktiken? Om det hände, vad är då en rimlig lösning? Hur ser en bra trade-off ut mellan effektivitet, flexibilitet och risken för wait off?
  • Finns andra positiva och negativa aspekter av ett röstinkomstsystem?


3. IT-säkerhet

3.1 DLT

  • Det finns olika typer av Distributed ledger technology (DLT) där blockchain är ett exempel. Vissa implementationer kan ha negativa konsekvenser på miljön, men inte alla. DLT kan se till att alla medlemmar får veta om något har ändrats i systemet, då kan medlemmarna återställa en omröstning. Är DLT det optimala för digital demokrati? Vilken typ? Och hur implementeras det optimalt gentemot olika mål? Så som miljövänlighet, säkerhet, etc...

3.1 Formell verifikation

  • Formell verifikation innebär att man kan garantera att ett system inte altereras över ett nätverk över en viss tid. Formell verifikation kan vara kostsamt, men är det värt att ha det istället för DLT för att lösa säkerhetsproblem med digital demokrati?

3.2 Open source

  • Vilka säkerhetsaspekter har open source system? När är de säkrare än proprietär kod och inte? Borde någon modul någonsin inte vara open source i ett röstningssystem? Och hur kan det verifieras att det är rätt kod som körs på en viss hårdvara?





Redo för en global demokratirevolution?

All förändring börjar med dig! 

>