Delegering

Med hjälp av modern teknologi har nya möjligheter till demokratisk organisering uppstått som kombinerar det bästa ur representativ och direkt demokrati, samtidigt som de negativa aspekterna av systemen undviks. 

Vad är delegering? 

Redan 1884 beskrev Lewis Carroll en kombination mellan direkt och representativ demokrati som skulle ha med fördelarna från båda system och undvika en del av nackdelarna från båda [1]. Det systemet kan kallas "delegativ demokrati" [2]

Delegativ demokrati innebär att alla kan välja att temporärt kopierar det som någon annan röstar på, vilket kan kallas att "delegera sin röst" till någon annan. Den som delegerar kan när som helst kan köra över delegatens röst (innan sluttid ifall att det finns en sluttid) eller delegera till någon annan istället.

En delegat kan vara någon utomstående utan egen rösträtt, det kan även vara en organisation, poängen är att en delegats röster syns för alla, och att historiken finns tillgänglig. Delegering kan ske i en enskild fråga eller i ett område av frågor. Att delegater kan delegera sina röster kallas metadelegering och beskrivs i bilden nedan:

Vilka fördelar har delegering? 

Delegering bygger ut direkt demokrati till ett system där alla inte behöver lägga ner tid, energi, eller ha kompetens i alla enskilda frågor. I framgångsrika organisationer specialiserar sig människor, dvs det råder viss arbetsdelning. Ett system för demokrati bör reflekterar detta.

Delegering har i empiriska studier visat sig vara bättre än direktdemokrati för att nå "sanningen" och fatta välgrundade beslut. Det har visat sig att folk tenderar att delegera sina röster till mer kunniga personer som i sin tur inte tenderar att delegera bort sin röst inom sina expertisområden.[2][3][4] 

Finns några nackdelar?

Aktiv demokrati använde systemet i Vallentuna kommun, vilket blev det första riktiga testet av delegativ demokrati i verkligheten på en beslutsfattandenivå [6]. Men delegativ demokrati har aldrig testats i större skala i ett land eller testats för att styra större organisationer. Det kan finnas en rad outforskade både nackdelar och fördelar vi inte känner till.

Föreningen för digital demokrati förespråkar idén om delegering primärt för företag och organisationer som vill styra sig själva underifrån genom gräsrotsdemokrati. Vetenskapliga undersökningar får utvisa mer i detalj vilka versioner av delegering som fungerar bäst var. [7][8]

Referenser

[1]: Carroll, Lewis (1884). The Principles of Parliamentary Representation. London: Harrison and Sons.

[2]: Paulin, Alois. "Through Liquid Democracy to Sustainable Non-Bureaucratic Government". JeDEM.

[3]: Revel, M., Halpern, D., Berinsky, A., & Jadbabaie, A. Liquid Democracy in Practice: An Empirical Analysis of its Epistemic Performance.

[4]: Kahng, A., Mackenzie, S., & Procaccia, A. (2021). Liquid democracy: An algorithmic perspective. Journal of Artificial Intelligence Research, 70, 1223-1252.

[5]: Gölz, P., Kahng, A., Mackenzie, S., & Procaccia, A. D. (2021). The fluid mechanics of liquid democracy. ACM Transactions on Economics and Computation, 9(4), 1-39.

[6]: "Demoex (Sweden)". newDemocracy. The newDemocracy Foundation. Retrieved 23 April 2018. 

[7]: Hagberg, L. (2019). Flytande demokrati: Varför det är framtidens system. BoD-Books on Demand. [Notera: utdaterad kampanjbok med en del bra material]

[8]: Lönnfält, A., & Sigvald, J. (2014). Flytande demokrati. Nomad Förlag.

Redo för en global demokratirevolution?

All förändring börjar med dig! 

>